Ɛbdllah u Yasin Aguzul
| Ɛbdllah u Yasin Aguzul | |
|---|---|
| afgan | |
| Anaw nɣ asrtu | awtm |
| Ism s tutlayt taymmat | عبد الله بن ياسين بن مكوك بن سير بن علي الجزولي |
| Ism amzwaru | Abdullah |
| Asakud n tlalit | valeur inconnue |
| Ida n tlalit | Tamanart |
| Assf n tmttant | 1059, 1058 |
| Timḍlt | Mausolée de Abdellah Ibn Yassine |
| Mère | Tin Izamaren |
| Tutlayt taymmat | Tutlayt tamaziɣt |
| Tutlayin s ar isawal nɣ s ar ittara | Tutlayt tamaziɣt, Tutlayt Taɛṛabt |
| Tawuri d mad isala | ouléma, faqîh, Dawa |
| Fonction | Imam |
| Asgd d tnbaḍt ɣ ddunit | Lislam |
| Yugm d sɣ dar | Waggag ibn Zallu al-Lamti |
| Madhhab | malikisme |
| Tribu | Guezoula |
Ɛbdllah U Yasin (s Tɛṛabt: عبد الله بن ياسين; ilul ɣ "Tamanart", immt ɣ 7 Yulyu 1059 D.L ɣ "Krifla", tama n Ṛammani, Lmɣrib atrar)[1] ikka tt inn iga yan umassan anslm, amuzr asgdan d umsrs n trsal n umussu Amṛabḍ.[2]
Timẓi, asgmi d tudrt tazzulant
[ssnfl | Snfl asagm]Iga Ɛbdllah u Yasin zɣ uqbil n Iguzuln (s Tɛṛabt: جزولة) n Sus lli igan yan uqbil ittuḥasabn f Iẓnagn. Innas tga Tin Izammarn zɣ uqbil n Iguzuln, tddr ɣ usun n Tmanart.[1][3] Iga Amsnasgd n tinml Tamalikit, ig yan zɣ imḥḍaṛn n waggag u Zllu Almḍiy, lli as igan ɣ twja,[4] iɣr ɣ uribaṭ nns nna mi ism "Dar Al-Murabitin" (Tigmmi n Imṛabḍn) nna illan ɣ usun n Uglu (tama n Tznit tatrart). Ɣ 1046, yucka d umɣar n igudaln Yaḥya u Bṛahim s uribaṭ, ar isiggil kra n yan ad izuzzr umlan n usgd anslm gr imaziɣn n Udrar (lli illan ɣ Muritanya tatrart), Isti Waggag U Zllu ad dids yazn Ɛbdllah u Yasin. Ɣ uzmz ann, isul lislam n iẓnagn ur idri, suln cbbrn ɣ mnnawt twrglin tiwataniyin, ar asn ilmma immala U Yasin taɣarast tasunnit.
Ḍaṛat n yat tɣwwaɣt n Igudaln, ittusɣʷi as ad yurri nttan d inḍfaṛn nns. S ummulli d Yaḥya U Ɛumar, amɣar n uqbil n Ilmtunn, issns takat n tgrawla.
Isnulfa U Yasin amqqun Amṛabḍ s tqbilin n Ilmtunn, Imsufn d Igudaln lli ɣ iga nttan amuzr animan, ig Yaḥya U Ɛumaṛ amuzr aɛskri. Ɣ 1054, ismd walik n Sijilmasa lli yadlli nbḍn Imɣrawn. Isskcm nn fllasn U Yasin tanbaḍt nns turtuduksit - gr mnnawt tɣawsiwin, anẓiẓ d uẓawan ttugdaln, ḍṛnt tnkkisin ur igin tinslmin, ar ittufka i imassann isgdann lxms (1/5) n twbbalt n umnɣi. Azzgir ad icddan n Lislam ad igan tamntilt n tɣwwaɣt nna rad ijṛu ɣ 1055.
Tamttant
[ssnfl | Snfl asagm]Ittunɣa Yaḥa u Ɛumaṛ ɣ 1056 ɣ tɣwwaɣt nna mi ulsn igudaln ɣ Tnzruft, isml ilmma U Yasin gʷmas n Yaḥa Abu Bakr U Ɛumaṛ (1056-1087) afad ad ig amuzr aɛskri amaynu. Ixʷla Abu Bakr Sijilmassa, macc iggammi ad irar Igudaln s umqqun amṛabḍ s ccil. Idda s Sus yamẓ tt, yamẓ tamaẓunt nns Aɣmat (taẓ i Mṛṛakc tatrart) ɣ 1058.
Immut U Yasin ɣ umnɣi mgal Iburɣwaṭn llanin ɣ Uzaɣar n utaram ɣ 1059. Yumẓ Sulayman U Ḥddu adɣar nns, lliɣ immut dɣ nttan, ur illi mad t ixlfn.[5] Isul usmḍl nns ɣ unẓul n Ṛṛbaṭ, tama n Ṛammani, yugga nn f wasif n Krifla. Ɣ tkaṛḍiwin n Miclin (Michelin) ar as ttggan "Amṛabḍ n Sidi Ɛbdllah".[6] Tettubna Tmzgida d udbni f usmḍl nns, suln ar ass a.
Ẓṛ ula
[ssnfl | Snfl asagm]Tisaɣulin
[ssnfl | Snfl asagm]- ↑ a et b Thomas, Douglas; Alanamu, Temilola (2018-12-01). African Religions: Beliefs and Practices through History (s tutlayt ⵜⴰⵏⴳⵍⵉⵣⵜ). Bloomsbury Publishing USA. ISBN 978-1-61069-752-1.
- ↑ Fierro, Maribel (2010), Fierro, Maribel (ed.), "The Almohads (524–668/1130–1269) and the Ḥafṣids (627–932/1229–1526)", The New Cambridge History of Islam: Volume 2: The Western Islamic World, Eleventh to Eighteenth Centuries, The New Cambridge History of Islam, vol. 2, Cambridge: Cambridge University Press, pp. 66–105, ISBN 978-0-521-83957-0, retrieved 2024-01-11
- ↑ Hespéris: archives berbères et bulletin de l'Institut des hautes-études marocaines (s tutlayt ⵜⴰⴼⵔⴰⵏⵙⵉⵙⵜ). Librairie Larose. 1949. p. 323.
- ↑ Chaker, Salem (1995). Linguistique berbère: études de syntaxe et de diachronie (s tutlayt ⵜⴰⴼⵔⴰⵏⵙⵉⵙⵜ). Peeters Publishers. p. 161. ISBN 978-2-87723-152-7.
- ↑ Abdallah Laroui, L'histoire du Maghreb, 1982, p.151, ISBN 2-7071-1359-X.
- ↑ A. Benachenchou, 1946. Sîdî 'Abdallâh Moul l-Gâra ou 'Abdallâh ibn Yâsîn. Hespéris 33, p. 406-413.
Ɣr uggar
[ssnfl | Snfl asagm]- Norris, H.T. 1971. New evidence on the life of ‘Abdullah B. Yasin and the origins of the Almoravid movement. The Journal of African History, Vol. 12, No. 2 (1971), pp. 255–268.