Muḥmmad Cafiq: Amzaray ngr tunɣilin
Azrirg 3 : | Azrirg 3 : | ||
==Tiwwuriwin== |
==Tiwwuriwin== |
||
Muhammad Cafiq |
Muhammad Cafiq iga gh imzwura lli ifrken s udem imennawen n tmagit tadelsant n Merrok. Zegh tizwuri n iseggwasen 60 gh tasut ad izrin, ad immagh af d ittuyassan s udem ad izzemzêlin Merrok nger timizar yâden. Kigan d tgharasin as immagh ad is imel i inamuren mas d ur iqqan ad ttun tizrigin llif ttuska tmagit n [[Lmrruk|umrruk]], sellawent akw uggug amazigh. Mkan af yara gh tseghunt n Afaq yan mennaw imagraden f wammak idran n umarg n tammaght f tmazirt lli nnan imazighen iseggwasen llid tekcem [[Fransa]]. maca yan ur t yiwi gh uzemz an gh zun d awal ad. Mdden urta d ffughen gh tnaniwin llis izdâ umussu anamur asiwel nnes. Tamazight tega agdal s ur isnem yan. Mkan af dagh iswangem ad yasi imis n [[Lislam]] imennawen, lislam ur iqqen f ixef nns. Asghan ad ismanen imerrukiyen, yighi ad ibedd mnid n usiwel issimghuren s yan udem issiwiden uggug aàrab negh akw azûr aàrab, illulen gh imula n umussu anasiriy gh Miser, d Lbaàt gh [[Surya]] d Làiraq. Mqqar d uyan, imerrukiyen sul qqent wallen nnesen f tuggt n uggugen llif ttuska tghesa nnesen. |
||
==Tiwwriwin== |
==Tiwwriwin== |
Tunɣilt n 11 Mayyu 2011 à 19:47
Tamaddurt
Muhammad Cafiq iga yan umara amazigh ilul ass n 17 Cutanbir Γ asggas n 1926 gh ighrm n Ayt Saddn, illan gh tsggiwin n Fas. Mad yad ighra Γ ighrm n Azru, gh tinmel nns ittussan s Lkulij n uzru, idefr tighri aylligh yumz turagt gh umzruy d udiplum yadn gh Tussna n usegmi. Mayad ad as irzemn igharasn ad ig yan gh imasayn n tsertit n usegmi gh umrruk. zegh lligh teffagh Fransa, ikka kigan d twuriwin gh iger n usigmi : zegh lligh ten ikka ar itkka f tighri izwaren gh kigan n ighrman n umrruk, ar amezza n umaru n tneghlaft n usslmed gh tezwuri n isggasn 1970, ar anedad n Tinmel tagldant. Mekli dagh isseghwera taarabt, tafransist, amzruy, tussna n usegmi. Iggi n uya, yega Muhammad Cafiq ameslay gh Tkadimit n Tgeldit n umrruk. Tigariwin ad, yega t ugllid d unbdad n asinag agldan n tussna tamaziΓt ittuskaren tigariwin gh Rbât.
Tiwwuriwin
Muhammad Cafiq iga gh imzwura lli ifrken s udem imennawen n tmagit tadelsant n Merrok. Zegh tizwuri n iseggwasen 60 gh tasut ad izrin, ad immagh af d ittuyassan s udem ad izzemzêlin Merrok nger timizar yâden. Kigan d tgharasin as immagh ad is imel i inamuren mas d ur iqqan ad ttun tizrigin llif ttuska tmagit n umrruk, sellawent akw uggug amazigh. Mkan af yara gh tseghunt n Afaq yan mennaw imagraden f wammak idran n umarg n tammaght f tmazirt lli nnan imazighen iseggwasen llid tekcem Fransa. maca yan ur t yiwi gh uzemz an gh zun d awal ad. Mdden urta d ffughen gh tnaniwin llis izdâ umussu anamur asiwel nnes. Tamazight tega agdal s ur isnem yan. Mkan af dagh iswangem ad yasi imis n Lislam imennawen, lislam ur iqqen f ixef nns. Asghan ad ismanen imerrukiyen, yighi ad ibedd mnid n usiwel issimghuren s yan udem issiwiden uggug aàrab negh akw azûr aàrab, illulen gh imula n umussu anasiriy gh Miser, d Lbaàt gh Surya d Làiraq. Mqqar d uyan, imerrukiyen sul qqent wallen nnesen f tuggt n uggugen llif ttuska tghesa nnesen.
Tiwwriwin
Gh yan uzemz lligh isat usiwel n izerfan ufgan ar d ikcem tamazirt, saten mdden ar sawalen f izerf n twisi gh tudert tasertant, gh tudert tadelsant, ssaten imazighen ar sawalen awd nettni s izerf nnesen gh wawal, s izerf nnesen gh igherm. Ghin agh d tugga twuri izgan n Muhammad Cafiq af ad yawes gh tnekra n wawal d idels amazigh. Mad yad yara yan udlis iggezzulen f umezruy imazighen, adlis izdâren ad issimmim i imazighen awal n umezruy isreg asen ad dagh ccen ifrawen gh tasghart n wawal illan gh Dren, issufegh d amawal taàrabt tamazight, d yan udlis ghef tejrrumt tamazight, yawes d yat trabut n imazighen gh usufegh n tseghunt Tifawt ifkan atig igguten i tirra s tmazight.
Ameskan amazigh ad yegan yan gh idêrisen igguran yara Muhammad Cafiq. Ira gis, gh tferka n ayelli mu ttinin asmutti adimukratiy, ad yesmun imazighen af ad inin amnad nnesen gh tizi yad n tudert tsertant n Merok.
Idllisn
- Pensées sous-développées, 1972, Librairie-papeterie des écoles, Rabat.
- Ce que dit le muezzin, 1974, Librairie-papeterie des écoles, Rabat.
- Aperçu sur trente-trois siècles d’histoire des Amazighs, 1989, Alkalam, Mohammedia.
- Dictionnaire bilingue : arabe-amazigh, tome 1 (1990), tome 2 (1996), tome 3 (1999), Publications de l’Académie marocaine.
- Quarante-quatre leçons en langue amazighe, 1991, Édition arabo-africaine, Rabat.
- Le dialecte marocain : un domaine de contact entre l’amazigh et l’arabe, 1999, publication de l’Académie marocaine, Rabat.
- La langue tamazight et sa structure linguistique, 2000, Le Fennec, Rabat.
- Pour un Maghreb d’abord maghrébin, 2000, Centre Tarik Ibn Zyad, Rabat 9954-0-1662-7.
Zer ula
Izdayn n brra
- (fr) « Mohamed Chafik. "L'islam prône la laïcité" », interview par Driss Ksikes, revue TelQuel, n°181 (juin 2006).
- (fr) Biographie de Mohammed Chafik proposée par Mondeberbere.com.
- (fr) « Les revendications amazigh ne sont pas politiques » par Nadia Lamlili, L'Économiste.
- (fr) « Interview au professeur Mohamed CHAFIK » par Mr S. Khottour.