Numidya: Amzaray ngr tunɣilin
Azrirg 9 : | Azrirg 9 : | ||
==Numidya gh Uzmz n Masinissa== |
==Numidya gh Uzmz n Masinissa== |
||
iga [[masinissa]] yan sg igldan lli bahra ittawsn itgldit numidya , ilul gh [[Sirta]] li ityawssan s [[kestentina]] ghin agh isker l3asima itgldit ns men ras li riga agllid ,ila ukan soul usmDl n ugellid ad gh tmazirt an , ikkatin masinissa ityawssan s tuggas nns bahra ichdan rtiminigh d limurat nns , ghikan af iga tmi iwmzizzil nes li dis ikcmn romnidan zund [[Sifaks]] ula [[Hanibal]] gh umzizzil nighd imaghen n ZAMA 202 (izwarn talalit n [[Σisa]] , tamatart li bahra itussan f masinissa achnyal li siberh atigan d (Akal n Tfriqt iydebab nns) teder tageldit n numidya gh wussan gigan dzher rkolo tasgiwin n tudert mach talighen ifel masinissa lhsab tgat is itto ayserso limurat nmara ikoso lkursi n tgeldit nns igh iggez Akal ,achko ghikan af jran kigan |
iga [[masinissa]] yan sg igldan lli bahra ittawsn itgldit numidya , ilul gh [[Sirta]] li ityawssan s [[kestentina]] ghin agh isker l3asima itgldit ns men ras li riga agllid ,ila ukan soul usmDl n ugellid ad gh tmazirt an , ikkatin masinissa ityawssan s tuggas nns bahra ichdan rtiminigh d limurat nns , ghikan af iga tmi iwmzizzil nes li dis ikcmn romnidan zund [[Sifaks]] ula [[Hanibal]] gh umzizzil nighd imaghen n ZAMA 202 (izwarn talalit n [[Σisa]] , tamatart li bahra itussan f masinissa achnyal li siberh atigan d (Akal n Tfriqt iydebab nns) teder tageldit n numidya gh wussan gigan dzher rkolo tasgiwin n tudert mach talighen ifel masinissa lhsab tgat is itto ayserso limurat nmara ikoso lkursi n tgeldit nns igh iggez Akal ,achko ghikan af jran kigan d imaghen ngr tarwa nns ayligh imut , kchmnd irumiyn (Rouman) sluzzun tagldit ftarwa nns skrad fkan i [[Masipsa]] saha ig agelid numidya yamz gmas [[Rilassa]] limurat nimaghn ig anmghur n limorat ntminigh yamz gmatsen wiss 3 [[Mastanbal]] anmghur yattuyn ntgldit macc izdar [[Masipsa]] ad mara ikoso madsalan aylir mouten aytmas ryan ouzemz ur bahra yaggugn mach rikli yad ijran ibabas Masinissa arays ijro ula nettan ayligh immut nkern imaghn nger tarwa nns [[Adherbal]] , [[Himepsil]] ghikan af dar af toufa Roma matra tkid dar afus atfoko imchibukn ngratsen , walakin iga [[Yugrtn]] tachaji3t rlant tirrukza dwatig irewas dadas [[Masinissa]] urasen ikebil ghunckan |
||
==Numidya gh Uzmz n Yugrtn== |
==Numidya gh Uzmz n Yugrtn== |
Tunɣilt n 6 Yulyu 2011 à 02:22
Numidya
Numidya ((-202|202 urta illa εisa) s asggas amaziɣ 748-748 ar (-46|46 εisa))s asggas amaziɣ 904-904 tga yat tgldit tamaziɣt taqqburt tkkatin tamnaght nns (Sirta) li igan ɣilad ( qustantina) ikkatin wakal n tagldit ad yumz zɣ tagut n Tuns ghilad tsmund ula Dzayr d Umrruk ikkatin izdagh gh tmazirt ad snat tgzzumin mqqurnin atent igan : imaziliyn (lmaziliyun) , g tagut ntgldit numidya taqqbilt ad tkkatin tyawssan isa tmciwir (drouman ) tga afus nns gh ufus nnsn fdid fofna nkartage , ama taqqbilt tiss snat tga swasar : imasiliyn (almasiliyoun ) rwid or umzen tagharast naytmatsen kantin or hmeln (rouman) ghayan afd mchachkan dkartage , ikkatin wakal nnsen yumz zegh ( sttif, d Dzayr iɣrm, d Wahran ) n ɣilad , ikkatin ikraygat taqqbilt agllid ns : ihkm Masinissa f imaziliyn ihkm sifaks f imasiliyn
Amzruy
ur ituyssan manag ad tlla tagldit Numidya syat sift ɣur illi umjihid , ar tinin kra warratn iqqburn gan win imisriyn , ula win irumaniyn ,disten tkka tagldit lli igan ult finiqiya (didu) tkkatin tra atahel agllid amaziɣ ( Yarbas), awal ad innat yan bu icnubbucn Γ umzruy ism nns ( Yustinyus) ,gh umnid yadnin nnan kra warratn isd agllid Yarbas ula Yufas kkantin ran ataheln tagllidt tafiniqiyt li moi sen ( Alisa) ɣayad ayna umarigh ( virxilus) ,awalad illa gis maytunan dar unmal Muḥmmad Cafiq lli isrsen yan useqsi Γumnid ad : izd lmurad rwasaren li nbder n igllidn ad is gan yadeli imgharen ntaqbilin nsen nighd , gh yan umnid yadnin ina Unmal Mohmed Cafiq disten kan igldan iqqburn iwakal ntmmuzgha mac kolo imariren ula idbo idllisen ula idbo umzruy mcackand fyan wawal attigan dis agelid Aylmas nttan aybnan tagldit Numidya arid nbder izd agellid Massinissa li igan yan raydares ntgmi naylmas ikkatin ar itini rimaren nes fofna nkartaje dtageldit (n Muriṭanya Tanjiya) tin igiɣ izlmḍ Umrruk
Numidya gh Uzmz n Masinissa
iga masinissa yan sg igldan lli bahra ittawsn itgldit numidya , ilul gh Sirta li ityawssan s kestentina ghin agh isker l3asima itgldit ns men ras li riga agllid ,ila ukan soul usmDl n ugellid ad gh tmazirt an , ikkatin masinissa ityawssan s tuggas nns bahra ichdan rtiminigh d limurat nns , ghikan af iga tmi iwmzizzil nes li dis ikcmn romnidan zund Sifaks ula Hanibal gh umzizzil nighd imaghen n ZAMA 202 (izwarn talalit n Σisa , tamatart li bahra itussan f masinissa achnyal li siberh atigan d (Akal n Tfriqt iydebab nns) teder tageldit n numidya gh wussan gigan dzher rkolo tasgiwin n tudert mach talighen ifel masinissa lhsab tgat is itto ayserso limurat nmara ikoso lkursi n tgeldit nns igh iggez Akal ,achko ghikan af jran kigan d imaghen ngr tarwa nns ayligh imut , kchmnd irumiyn (Rouman) sluzzun tagldit ftarwa nns skrad fkan i Masipsa saha ig agelid numidya yamz gmas Rilassa limurat nimaghn ig anmghur n limorat ntminigh yamz gmatsen wiss 3 Mastanbal anmghur yattuyn ntgldit macc izdar Masipsa ad mara ikoso madsalan aylir mouten aytmas ryan ouzemz ur bahra yaggugn mach rikli yad ijran ibabas Masinissa arays ijro ula nettan ayligh immut nkern imaghn nger tarwa nns Adherbal , Himepsil ghikan af dar af toufa Roma matra tkid dar afus atfoko imchibukn ngratsen , walakin iga Yugrtn tachaji3t rlant tirrukza dwatig irewas dadas Masinissa urasen ikebil ghunckan
Numidya gh Uzmz n Yugrtn
igan Yugrtn Tuggas nss, izdar ad ismun tagldit issinf aytmas ghugharas isker gh Sirta l3asima nns ghikli isker dadas , izdar aynru Roma gh gigan nimaghen isyagasen kigan dl3sker ingh kigan gisen mac tuckad tagara nns ghikli issutr umzruy nirumiyn f ufus nyan unmghur n mouritan Tamazight atigan d Buxus li sers ighdern aylighas imdi netan d Roma , ityamaz ikchem abniq (lhebs) aylightid tlkem lmut ( at iwala rebi stmella) Ayligh imut Yugrtn tslouza dar Roma tageldit f krad igzman yan yumzt umddakl nesen Buxus d yan i GHOUDA d ghaylid ighaman isaha i MASTA -NONZOUS
Numidya gh Uzmz n Yuba
Yugad Yuba disiga yan ugllid amaynu n tagldit Numidya ig ayyaw n Yugrtn iga wasarens yuba amzwaru , ikkatin ugllid ad ar isstur ad ismun tagldit kullut afad ad iskr yat tgldit ibiddn fidarn nns infassayn gh ufus n Roma ghikli yadlli ran lajdud nns Yugrtn d Masinissa , gh usggas n 48 ( izwarn talalit n Σisa) ggrand kra nimaghn ngr Pomyus d Sizar f manwa gitsn rayg agllid n roma ghikan af yiws nettan i Pomyus mac ca vimavn tgrad iwmzizzil nns sizar , lid yawsn vumnid nns i Buxus wissin (buvud) wissin afad ad nrun Yuba amzwaru , li irwln gr ifassn nnsn mac igan tigiri iwssan nns ingh agayyuns ryan umzizzil ngras d yan unmGhur n roma s lmut n Yuba I nfda tagldit numidya tmun ussan nns gh usggas n 46 (iz-ta n Σsa)
Izdayn n berra
- A classicist's summary of the group which supposedly discovered this
- Numidia.startkabel.nl (Links in Dutch and English)
Zer ula
Kings of Western Numidia
Reign | Incumbent | Notes |
---|---|---|
ante 215 BC to 202 BC | Sifaks | |
202 BC to ? BC | Vermina | |
? BC to ? BC | Archobarzane |
Kings of Eastern Numidia
Reign | Incumbent | Notes |
---|---|---|
? BC to ? BC | Zelalsen | |
208 BC to 207 BC | Gala | |
207 BC to 206 BC | Ozalces | |
206 BC to 206 BC | Capussa | |
206 BC to 206 BC | Lacumazes | |
206 BC to ?202 BC | Massinissa |
Kings of Numidia
Reign | Incumbent | Notes |
---|---|---|
202 BC to 148 BC | Masinissa | Hitherto king of Western Numidia |
148 BC to 118 BC | Micipsa | |
148 BC to 145 BC | Gulussa | |
Mastanabal | ||
118 BC to 117 BC | Adherbal | |
Hiempsal I | ||
Yugrtn | ||
117 BC to 112 BC | Adherbal | |
117 BC to 105 BC | Yugrtn | |
105 BC ar 88 BC | Guda | |
88 BC to 60 BC | Hiempsal II | |
60 BC ar 46 BC | Yuba I | |
46 BC ar 30 BC | Roman Republic Suzerainty | |
30 BC to 25 BC | Yuba II |
Post-Independence
From the end of the Kingdom, Numidia was ruled by the following powers:-
- 25 BC to 395 AD: Roman Empire, becoming
- 395 to 429 Western Roman Empire
- 429 to 534: Vandals
- 534 to 642: Eastern Roman Empire
- 642 onwards: Muslim Arabs