ⵜⴰⵛⵍⵃⵉⵢⵜ: Amzaray ngr tunɣilin

Zɣ Wikipedia
Aller à la navigation Aller à la recherche
Contenu supprimé Contenu ajouté
Aucun résumé des modifications
Aucun résumé des modifications
Azrirg 2 : Azrirg 2 :
|assaɣ=Tamaziɣt tasusit
|assaɣ=Tamaziɣt tasusit
|assaɣamzwaru={{Audio|Taclḥit.ogg|'''Tamaziɣt tasusit'''}}
|assaɣamzwaru={{Audio|Taclḥit.ogg|'''Tamaziɣt tasusit'''}}
|tamurt=[[Amṛṛuk|Lmrruk]] d ɣ timizar n [[Fransa]] [[spanya]], [[Kanada]] [[Marikan]], [[Tuns]], [[Israyil]], [[Hulanda]]
|tamurt=[[Amṛṛuk|Lmrruk]] d ɣ timizar n [[Fransa]] [[spanya]], [[Kanada]] [[Marikan]], [[Bljika]], [[Israyil]], [[Hulanda]]
|tasga= ɣu uzlay [[Sus-Massa-Darεa|sus-massa-darεa]], [[Mrrakc-Tansift-Lḥawz]]
|tasga= ɣu uzlay [[Sus-Massa-Darεa|sus-massa-darεa]], [[Mrrakc-Tansift-Lḥawz]]
|imsawaln= 8-10 lmlayn di Lmrruk, 13 lmlayn ɣu amaḍlan (Salem Chaker ([[Inalco]]) deg ''L'Encyclopédie berbère'', 2004).
|imsawaln= 8-10 lmlayn di Lmrruk, 13 lmlayn ɣu amaḍlan (Salem Chaker ([[Inalco]]) deg ''L'Encyclopédie berbère'', 2004).

Tunɣilt n 11 Mayyu 2011 à 02:07

Tamaziɣt tasusit
Audio Tamaziɣt tasusit
Timizar: Lmrruk d ɣ timizar n Fransa spanya, Kanada Marikan, Bljika, Israyil, Hulanda
Tasga: ɣu uzlay sus-massa-darεa, Mrrakc-Tansift-Lḥawz
Amḍan n imsawaln: 8-10 lmlayn di Lmrruk, 13 lmlayn ɣu amaḍlan (Salem Chaker (Inalco) deg L'Encyclopédie berbère, 2004).
Tawanesnit VSO
Astay n tawja

Tutlayin timaziɣin - Tutlayin tifrusyawiyin

- Tamaziɣt
- Tacelḥit
Asngl Amddud:
Tutlayt tunṣibt: Tamaziɣt
Agraw n Tasnawal: INALCO, AATT
Isngal n tutlayt:
ISO 639-2: shi
SIL: SHI
Zund

.

taclḥit tga yat tutlayt li bahra itywsawaln ɣ izlmd n tamurt n umrruk d tisggiwin nu Adrar n drn. Mac ar tin ntafa tlluza ula ɣ timdinin timqqranin lmrruk zund tigmmi tumlilt, d rbat d sla. willi sawalnin Tacelḥit zdar ad tlkamn d dwilli sawalnin tamaziɣt nu adrar n drn.

Tasnawalt d ..

Tafelwit l mrruk 1973 ar tmmala maniɣ s luzzant tutlayin imaziɣen Lmrruk

Tacelḥit tga yat ɣ Tutlayin timaziɣin li baḥra ituysawaln. Ilinguiss mid li ur isawal kra yadnin bla ntat. Gui uggar n 3 mlayn nu afgan ilin ɣ izlm tn tamurt Lmrruk.[1], mais 8 ou 9 millions d'après autres;[2] ça voudrais dire que le tašlḥiyt est la langue berbère la plus parlée.

Anagraw n Tirra

(Système d'écriture) Zund tutlayin yadnin iymaziɣen taclḥiyt tyura smnaw igmayn. Mac gan. Igmayn imaziɣiyn ilatiniyn willi bahra styura. Lgddan n- Igmmayn iramaniyn, li sa tyura taεrabt dntat.trrayad art nt nttafa bahra gtmzgaduin tiqqbura dar willi ɣranin ɣ skayl timuslimin. Ɣila lan midn li attaranit s igmmayn n Tifinaɣ .

Tacelḥit s tirra n Tifinaɣ
Igmmayn fssusnin d igmmayn bddlnin[3]
asngl Tifinaɣ Latin Arab Nom
Glyph asnglimun
U+2D30 a ا ya
U+2D31 b ب yab
U+2D33 g گ yag
U+2D33
&
U+2D6F
ⴳⵯ گۥ yag
U+2D37 d د yad
U+2D39 ض yaḍ
U+2D3B e ه yey
U+2D3C f ف yaf
U+2D3D k ک yak
U+2D3D
&
U+2D6F
ⴽⵯ کۥ yak
U+2D40 h ھ yah
U+2D43 ح yaḥ
U+2D44 ε ع yaε
U+2D45 x خ yax
U+2D47 q ق yaq
U+2D49 i ي yi
U+2D4A j ج yaj
U+2D4D l ل yal
U+2D4E m م yam
U+2D4F n ن yan
U+2D53 u و yu
U+2D54 r ر yar
U+2D55 ڕ yaṛ
U+2D56 γ غ yaγ
U+2D59 s س yas
U+2D5A ص yaṣ
U+2D5B c ش yac
U+2D5C t ت yat
U+2D5F ط yaṭ
U+2D61 w ۉ yaw
U+2D62 y ي yay
U+2D63 z ز yaz
U+2D65 yaẓ
U+2D6F +ʷ ۥ+ Marque
labialisée

Taɣlaɣalt (funitik)

Igmmayn zdaynin

(Les voyelles) a,i,u

  • a :

Zund. : agharas, argaz, atay

  • i :

Zund. : imi, itri, izi

  • u :

Zund. : udm, uxsan, afunas, aɣrum

Igmayn yadnin

(Les consonnes)

Wid zḍaynin

/bb/ --> ibba

/ff/ --> iffus

/dd/ --> ddu

/gg/ --> ggr

/kk/ --> kks

/ll/ --> afullus

/mm/ --> immi

/nn/ --> ignna

/ss/ --> tissi

/tt/ --> ttu

/yy/ --> ayyis

lli immalan dsd ismawnad urgan yan

gru St tafransist « ramasser » --> gguru st tafransist « être le dernier »

imi st tafransist « bouche » --> immi st tafransist « maman »

sli st tafransist« toucher » --> ssli st tafransist « torréfier »

ks st tafransist t « paître » --> kks st tafransist « enlever »

tisi st tafransist « lit » --> tissi st tafransist « boisson »

Ilin wid rzmnin:

/d/ :--> adar, mdi, bdu, adil

/t/ :--> titt

/z/ : --> azur, amz, izi, zu

Mac uran smmiqir ɣwid d ɣwid yadnin mdi « guetter » mḍi « goûter »

adan « intestins » aḍan « nuits »

bdu « commencer » bḍu « partager »

azur « terrasse » aẓur « racine, veine »

izi « mouche » iẓi « vésicule biliaire »

zu « être sec » ẓu « se fâcher »

(mondeberbere.com) [4]

Tajrrumt

(Grammaire) Lqiṣt n yan urgaz lli izznzan tammnt ɣ ssuq. 1 Yan urgaz iɛmmr mnnaw yilmawn n tammnt ɣ ssuq. ² Yašk nn dars yan urgaz, ira ad dars isɣ tammnt. Inna yas: "Mnšk at tzznzt tammnt ann?" ³ Inna yas: "Mḍi tt, iɣ tt tɛjb ar gis tsawalt." 4 Yasi urgaz ann yan yilm, ifsi t, imḍi tammnt, ifk t i bab nns, inna as: "Amẓ, ar kiɣ gussɣ wayyaḍ." 5 Yamẓ t s ufus nns, yasi daɣ umssaɣ lli wayyaḍ, ifsi t, imḍi tammnt, ifk t daɣ i bab nns. 6 Yamẓ t s ufus nns yaḍnin, yasi umssaɣ yan yilm n tammnt, irur, iggammi bu tammnt mad an iskar i yilmawn lli yumẓ. 7 Ar yaqqra i mddn at t fukkun.[nb 9]

Timselɣa

  1. Ethnologue report for language code:shi. Lewis, M. Paul (ed.), 2009. Ethnologue: Languages of the World, Sixteenth edition. Dallas, Tex.: SIL International. Online version: http://www.ethnologue.com/. Consulté le 11 août 2009.
  2. Stroomer, Harry, 2008. Three Tashelhiyt Berber Texts from the Arsène Roux Archives. In: Kortlandt, F.H.H., Alexander Lubotsky, Jos Schaeken, Jeroen Wiedenhof (eds.), Evidence and Counter-Evidence. Essays in Honour of Frederik Kortlandt. Volume 2: General Linguistics. (Studies in Slavic and General Linguistics) Rodolpi, Amsterdam. ISBN-13: 9789042024717. « In Morocco, Berber is spoken in the Rif (Tarifit), in the Middle Atlas (Tamaziyt) and in the High Atlas, the Sous plains and the Anti-Atlas (Tasusiyt, Tashelhit), by an estimated 45% of the total population of 30 million people... Berber immigrant communities of various origins have settled in France, Belgium, the Netherlands, Germany and Israel. Of all Berber languages Tashelhit Berber is the one with the highest (estimated) number of speakers: some 8 to 9 million.»
  3. Z ɣ dar Igmmayn unṣibn n tifinaɣ li isbid'IRCAM.
  4. mondeberbere.com


Talɣa:Tutlayin timaziɣin