Hann !!! Amgrad ad ixcn ur gis iffuɣ umya ! Llant ukan sul gis tguriwin tuṛḍilin zzɣ kra n tutlayt yaḍnin d/nɣ ur ittyara s tclḥiyt, tḍfurt nit sul twwuri iggutn. Ɣrat aslgn n Wikipidya taclḥiyt bac ad trmsm uggar. Mad igan afssay? iqqan d ad igiddi, ttyukksnt zgis tguriwin turḍilin, d ad ttyusbadlnt s tguriwin timaziɣin
drapeau de l'Organisation du traité de l'Atlantique nord
Tamaddast n tmyaqqant n ugafa aṭlanti (s tnglizit: North Atlantic Treaty Organization, s tfransist: Organisation du traité de I'Atlantique nord) nna itwassnn ula s NATO nɣ OTNA, tga tuddsa tdus asggas 1949 tbdd f amtawa n ugafa n aṭlasan nna isnin fllas ɣ Wacinṭun ɣ 4 ibrir n usggʷas 1949. Iga NATO agraw n ustan agrawan mtawant gis tmizar tigmamin f ustan ibdln irul f kra n anṭag zɣ dat n tmizar n bṛṛa. Kraḍ ɣ igmamn n NATO (d twinak imun d tfransa d briṭanya) nttni igmamn idawmn ɣ usqqim n ufra ddulitimtɛun s uzrf n vitu nna igan timizar rbḥn imarign ibalkimn. Izga waxxam unṣib n NATO ɣ harin, ɣ tmaẓunt Bljika Bruksil, ɣ imir lli illa waxxam n tirmatin d inmsisitn yzgan ɣ tama n Muns, ɣ Bljika.
NATO iga amsisa ittwaskr zɣ 29 n tmazirt tagmamt anzarug ɣ timnaḍin kullutn n tamirikt tagafant d Uruppa. Da tdraw 21 n tmazirt yaḍn ɣ wahil n tdrawt bac ad yili ufra iḍfr i tuddsa n usdukkl n ugafa aṭlasan, d tdrawt n 155 n tmazirt yaḍn ɣ wahil n umsawal amsdus
Amnni ad iga amud, imẓẓiy sul. Aws i Wikipidya s usnfl nns, tssimɣurt t.