Abxazya
| Abxazya | |
|---|---|
| État avec reconnaissance limitée | |
| Asakud n ussrsl nɣ isllwi | 26 Nuwanbir 1994, 1991 |
| Ism amaddud | Аԥсны Аҳәынҭқарра |
| Ism ɣ tutlayt taẓuṛant | Аԥсны Аҳәынҭқарра, Республика Абхазия |
| Tutlayt tamaddut | abkhaze, Tutlayt Tarusit |
| Hymne | Aiaaira |
| Culture | culture de l'Abkhazie |
| Énoncé de la devise | Аиааира |
| Tamnẓawt | Urupa |
| Tamazirt | Juṛjya (tamazirt) |
| Tamaẓunt | Soukhoumi |
| Agmmaḍ akudan | UTC+03:00 |
| Baigné par | mer Noire |
| Asdɣr ajɣrafi | Abxazya |
| Ismlan ijɣrafiyn | 43°9′0″N 41°0′0″E |
| Ida akkʷ yattuyn | Dombaï |
| Régime politique | régime présidentiel |
| Fonction occupée par le chef d'État | président de la république d'Abkhazie |
| Ixf n uwank | Badra Gounba |
| Poste occupé par le chef de l'exécutif | Premier ministre de l'Abkhazie |
| Chef ou cheffe de l'exécutif | Aleksandr Ankvab |
| Tanbaḍt tamzzgart | gouvernement de l'Abkhazie |
| Assemblée délibérante | Assemblée populaire d'Abkhazie |
| Iga yan ugmam ɣ | communauté pour la Démocratie et les Droits des Nations |
| Adrim | rouble russe, Apsar |
| Idra iwtta d | Rusya |
| Conduite à | Afasi |
| Prise électrique | Schuko, Europlug |
| Acnyal | drapeau de l'Abkhazie |
| Blasonnement | armoiries de l'Abkhazie |
| Géographie | géographie de l'Abkhasie |
| Histoire | history of Abkhazia |
| Économie du sujet | économie de l'Abkhazie |
| Démographie du sujet | Démographie de la république d'Abkhazie |
| Indicatif téléphonique national | +7840, +7940, +99544 |
| Numéro d'appel d'urgence | 102, 103, 101 |
![]() | |

Abxazya (s Tutlayt Tabxazt: Аҧсны, s Tjuṛjit: აფხაზეთი, s Trusit: Абха́зия) tga yat tmnaḍt nna f illa yimiɣ, tlla f uftas agmuḍan n yill asggan. Tbṛṛḥ tasimant nns sf Juṛjya ɣ usggʷas n 1991, aylli yujjan imnɣi Abxaz-Ajuṛji ad ibdu. Tga tagduda nna ur ilin tusnt dar umata n tmizar n umaḍal s uslid n Rusya d Nikaragwa d Finzwila d Nawru. S bzziz fllasn, fkan imɣarn n tsrdast Tajuṛjiyt Ɣ usggʷas n 1993 anaḍ n wufuɣ zɣ tmnaḍt ḍaṛat n umnɣi isuln uggar n usggʷas d igrawliyn imngiriyn.
Tlkm tjumma nns 8665 km², tg Suxmi tamaẓunt nns. Zɣ tɣrmin nns timqqranin tlla Bitswanda, Gali, d Gagra. tbdd tdamsa nns f tmaṛṛayt. Tumẓ Abxazya azgn n iftasn nna tt inn ikkan gan win Juṛjya (Jurjya dat usggʷas 1989). Tbdd tdamsa n tmazirt n Abxazya f tyrza d ufars n ṭaba, ilin dars igran n ṭaba mqqurnin. Acku umẓn waman mad igan 37.4% zɣ tjumma nns, yili dars yan ungigt ismmiḍn ɣ tgrst d ungigt anammas ɣ unbdu, ibuɣla yigr n tyrziwin mqqurnin s ufars n lɣllat, ibuɣlu ufars n watay. Ayad akkʷ ur ikkis almaḍ i tdamsa n Abxazya acku ibidd f yigran imannazn (seasonal) nna iṭṭarn s imskarn n ungigt d tdamsa d tsrtit. Iga ungigt n Abxazya ugris amdrar, ayda inqqan tayrza, iffɣ f yigr n tmallayt n tmazirt ad mi sul tkukḍ tdamsa.
Izdayn
[ssnfl | Snfl asagm]- De facto President of separatists Republic of Abkhazia. (en, ru, ab, tr)
- Government of the Autonomous Republic of Abkhazia. Official web-page
- Special Abkhazia on Caucaz.com, Weekly Online about South Caucasus
- BBC Regions and territories: Abkhazia
- Publication of the United States Institute of Peace: Sovereignty after Empire Self-Determination Movements in the Former Soviet Union
- Exile Images - Thomas Morley: The forgotten refugees of Abkhazia
