Amstirḍam
Yamu ɣ | Amstelland ![]() |
---|---|
Asakud n ussrsl nɣ isllwi | 1300 ![]() |
Ism | Amstelodami ![]() |
Ism amaddud | Amsterdam ![]() |
Ism ɣ tutlayt taẓuṛant | Amsterdam ![]() |
Nommé(e) en référence à | Amstel ![]() |
Devise | Heldhaftig, Vastberaden, Barmhartig ![]() |
Énoncé de la devise | Heldhaftig, Vastberaden, Barmhartig ![]() |
Tamnẓawt | Urupa ![]() |
Tamazirt | Pays-Bas ![]() |
Tamaẓunt n | Hulanda ![]() |
Asdɣr amssugur | Amsterdam ![]() |
Agmmaḍ akudan | UTC+01:00, Azmz n tuẓẓumt n uṛuppa, UTC+02:00 ![]() |
Baigné par | Amstel, IJ, IJmeer ![]() |
Ismlan ijɣrafiyn | 52°22′0″N 4°53′0″E ![]() |
Poste occupé par le chef de l'exécutif | bourgmestre d'Amsterdam ![]() |
Chef ou cheffe de l'exécutif | Femke Halsema ![]() |
Iga yan ugmam ɣ | League of Historical Cities, C40 Cities Climate Leadership Group, Fédération mondiale des villes touristiques, International Cities of Refuge Network ![]() |
Office de tourisme | Stichting Amsterdam Marketing ![]() |
Événement clé | incendie urbain, siège militaire, siège d'Amsterdam, Jeux olympiques d'été de 1928 ![]() |
Tismɣurin yuwi | European City of the Trees ![]() |
Code postal | 1000–1098, 1100–1109 ![]() |
Asit amaddud | https://amsterdam.nl ![]() |
Hashtag | Amsterdam ![]() |
Acnyal | drapeau d'Amsterdam ![]() |
Blasonnement | coat of arms of Amsterdam ![]() |
Géographie | géographie d'Amsterdam ![]() |
Histoire | histoire d'Amsterdam ![]() |
Liste de biens patrimoniaux | List of monuments in Amsterdam, list of war memorials in Amsterdam ![]() |
Catégorie liée | Category:Amsterdam-related lists ![]() |
Portail open data | Data and information Amsterdam ![]() |
Économie du sujet | économie d'Amsterdam ![]() |
Date de première mention écrite | 1275 ![]() |
Identifiant WordLift | http://data.thenextweb.com/tnw/entity/amsterdam_2, http://data.wordlift.io/wl01254/entity/amsterdam ![]() |
Indicatif téléphonique local | 20 ![]() |
Catégorie pour la vue de l'élément | Category:Views of Amsterdam ![]() |
Catégorie pour cartes géographiques | Category:Maps of Amsterdam ![]() |

Amstirḍam tga tamaẓunt n Hulanḍa d tɣrmt nns akkʷ mqqurn, tufa ida nns ɣilli ɣ mnaggarn wasif n Wamstl d Yijslmir igan yan uglmam abaraw ɣ tmazirt ann. Tiɣrmt-ad iggundan tlla yan imikk ɣ wadday n uswir n yilel, d uggar n yat tmiḍi n isura ad tt izggrn d ar ssiwisn ɣ usswi n ikalln nns, isura-ann d talɣa n tgmma skrn ɣ Wamstirḍam yat ɣ tɣrmiwin akkʷ ẓilnin ɣ Uruppa.[1]
Tamdint taqdimt tlla ɣ wul n Wamstirḍam, llant gis kra n tiswak kṛuṛẓnin, d kra n tgmma ar ttaḍunt s uzmz anammas, ibrgmmi agldan ittyawbnan ɣ wammas n 1600's ar ittaggʷa s usarag n Dam, tama n usarag nna tlla yat talkanist n Nyuwi Kirk (Talkanist Tamaynut).[1]
Ism
[ssnfl | Snfl asagm]Ism n Wamstirḍam s tnglizit iga "Dam of the Amstel", ɣ Tclḥit rad ig "Uggug n Wamstl", imma Amstl hati iga ism n yan wasif ɣid ɣinn.[2]
Amzruy
[ssnfl | Snfl asagm]Ittyawbna Wamstirḍam ɣ wattayn n 1200 ikka tt inn iga ɣar yan udɣar i tgmrt, ilmma skrn gis yan uggug.
Asun-ad iga sul yan wansa ar d srs ttackan iɣrruba n tsbbabt d influkn ssɣ kra iga t mani, awa trwwj gis tizi, d ɣ isggʷasn n 1400 ɣik ann, rad ig yan wammas ibuɣlan n tznzit ɣ uruppa ig yan untal i imzwagn da rwlnin i kra n tarfafant ɣaylli rad ig ɣ tɣrmt-ad yan umyanaw n tmgura d rad gis ilin kra tilbankin ar ṛṭṭlnt iqaṛiḍn i umaka n tmizar n uruppa.[2]
Abuɣlu-ad rad ilkm tigira nns tizi lli rad tkcm Fṛanṣa tamazirt n Hulanḍa, tsrs fllas afus nns, d usddurri Afransis nit a rad ig ɣ tɣrmt n Wamstirḍam d tamaẓunt, ukan rad nkrn Iḍutciyn (ayt tmazirt) ad ssdrfin akal nnsn ɣ 1813 macc rad srsn tanbaḍt nnsn ɣ Hag (55 Km n umgala), ɣaylli ikrin tadamsa n tɣrmt n Wamstirḍam, aṛẓẓum n usaru n yill n iẓẓlmḍ rad as daɣ irar tudrt.[1]
Ayt Wamsṭrḍam rad bahra rfufn ɣ uzmz n imiɣ amaḍlan wis sin (1939-1945), igulfa n walimanen rad zbun tamazirt, nkrn ad nɣn ma iggutn ɣ wamun n udayn n tɣrmt lli yad ganin yat 10% ɣ imzdaɣn nns. Ɣ usggʷas 1944, yan uɣʷni icqqan ra nn yaɣ tiɣrmt.[1][2]
Tadamsa
[ssnfl | Snfl asagm]Tbidd tdamsa n tmazirt f tnufa iẓṛfann, tamguri n taylalin d tarakatin tilikṭṛuniyn, tamguri n tiram d usggd n iɣrruba d usnulfu n iyafutn ikimawiyn d win lhint, tbidd ula f tamallayt ula tasbbabt n bṛṛa ula umrara ansbab d tmizar yaḍnin n uruppa.[1]