Muṣku
| Muṣku | |
|---|---|
| capitale de la Russie, ville fédérale de Russie, tamdint imqqurn, mégapole, plus grande ville, ville, sujet fédéral de Russie | |
| Yamu ɣ | District fédéral central |
| Asakud n ussrsl nɣ isllwi | valeur inconnue |
| Assmrs | résidence officielle |
| Ism amaddud | Москва |
| Ism ɣ tutlayt taẓuṛant | Москва |
| Surnom | Третий Рим, Өченче Рим, Third Rome, The First Throne |
| Nommé(e) en référence à | Moskova |
| Gentilé | москвичи |
| Isrsl t | Iouri Dolgorouki |
| Tutlayt tamaddut | Tutlayt Tarusit |
| Hymne | Mon Moscou |
| Tamnẓawt | Urupa |
| Tamazirt | Rusya |
| Tamaẓunt n | Rusya, oblast de Moscou, District fédéral central |
| Asdɣr amssugur | Rusya |
| Agmmaḍ akudan | heure de Moscou, UTC+03:00, Europe/Moscou |
| Baigné par | Moskova, Iaouza, canal Vodootvodny, canal de dérivation de Skhodnia, canal de Moscou |
| Asdɣr ajɣrafi | Plaine d'Europe orientale |
| Ismlan ijɣrafiyn | 55°45′2″N 37°37′3″E |
| Coordonnées du point le plus au nord | 56°1′0″N 37°11′0″E |
| Ida akkʷ yattuyn | Q137856910 |
| Poste occupé par le chef de l'exécutif | Prime Minister of Moscow |
| Représentant ou représentante du parti | Iouri Prokofiev, Lev Zaïkov, Boris Eltsine |
| Chef ou cheffe de l'exécutif | Sergueï Sobianine |
| Tanbaḍt tamzzgart | maire de Moscou, gouvernement de Moscou |
| Autorité exécutive | gouvernement de Moscou |
| Assemblée délibérante | Douma de la ville de Moscou |
| Corps judiciaire suprême | Tribunal constitutionnel d'un sujet de la fédération de Russie |
| Iga yan ugmam ɣ | Fédération mondiale des villes touristiques, Organisation des villes patrimoine mondial |
| Idra iwtta d | oblast de Moscou, oblast de Kalouga |
| Tutlayt ittusmrasn | Tutlayt Tarusit, langue des signes russe |
| Tismɣurin yuwi | ville héroïque de l'Union soviétique, European City of the Trees |
| Code postal | 101001–135999 |
| Asit amaddud | https://www.mos.ru/ |
| Site externe de données | https://data.mos.ru/ |
| Hashtag | Moscow |
| Texte régulateur | statuts de la Ville de Moscou |
| Acnyal | drapeau de Moscou |
| Blasonnement | coat of arms of Moscow |
| Webcam | https://balticlivecam.com/cameras/russia/moscow/moscow-panoramic-view/ |
| Géographie | géographie de Moscou |
| Histoire | histoire de Moscou, timeline of Moscow history |
| Classification du climat de Köppen | temperate continental climate, climat continental |
| Liste de biens patrimoniaux | list of cultural heritage monuments in Moscow |
| Saint patron | Georges de Lydda |
| Catégorie liée | Category:Moscow-related lists |
| Portail de données ouvertes | Open Data Moscow city |
| Économie du sujet | économie de Moscou |
| Date de première mention écrite | 4 Ibrir 1147 |
| Entrée dans un tableau d'abréviation | М. |
| Indicatif téléphonique local/régional | 495, 499 |
| Code IATA d'un aéroport | MOW |
| Catégorie pour la citoyenneté d'honneur de l'entité | Catégorie:Citoyen d'honneur de Moscou |
| Catégorie pour la vue de l'élément | Category:Views of Moscow |
| Catégorie pour cartes géographiques | Category:Maps of Moscow |
![]() | |
Tiɣrmt n Muṣku, tga tamaẓunt n Rusya, tili ɣ tsga da akkʷ illan ɣ utaram n tmazirt, tumẓ ansa nns gr wasif n Bulga d win Uka, sɣ kiɣ tettyawbdar ɣ tkrunikt n 1147 thḍṛ tɣmt ad yat tilalt tuddirt ɣ umzruy n tmazirt n Rusya. Muṣku tga daɣ tiɣrmt nns imqqurn zdɣn gis ma ittggan 13 n umlyun n utrras ɣar ɣ mad tgli nttat,[1] d 21,5 n umlyun n imzdaɣn ɣ uẓayṛ nns amiṭṛubuliṣ,[2] s ɣmkann tga tiɣrmt da tnt akkʷ yutin ɣ tiggti n Imzdaɣn ur d ka ɣ Rusya maccan ɣ Urubba kullu tt, tdl Muṣku yan usarag n 2511 mitru amkkuẓ.[3]
Muṣku ad igan ul ikkatn n Rusya ɣ tsga n tdamsa d tdlsa d tsrtit s 68 tsnniɣin, 103 imzgunn, 132 id ssinima d 24 tdaliwin n tfugliwin.[4][5]
Angigt
[ssnfl | Snfl asagm]Angigt n Muṣku iga amnẓaw insggmn, ar gis ilkkm uṣmmiḍ -5,2 Asilsus ɣ Innayr d tirɣi nns ar tlkkm +19,9° ɣ wayyur n Yulyu. Anẓaṛ iṭṭaṛn ɣ usggʷas iẓḍaṛ ad d ikk d 540 ar 560 n umlimitr. Ɣ wussan n tagrst ar d ittkka waḍu iẓẓlmḍ, ɣ uzmz n unbdu ar d ittkka iffus.
Tadamsa
[ssnfl | Snfl asagm]Tbidd tdamsa n tɣrmt n Muṣku f igr n tnafut da ɣ kcmn isnsa d idatn n tiram d tirudnt d tsbbabt d tdusi d ulmmud, igr n tmguri ar ittawi 16% n GDP asgawan, illa gis timakinin n n tbnnayt d imɣuzn n uzzal zaɣd wiyyaḍ, tili tmguri n tifawt d tkimit d tin unttaw.
Tamallayt tssnti dɣ nttat ad dars tettili yat tilalt igmman ɣ uzzigz n tdamsa.
Amzruy
[ssnfl | Snfl asagm]Tettyawbdar Musku tiklt tamzwarut ɣ warratn n umzruy ɣ usggʷas n 1147, ɣiklli n yan ugzzum ɣ tnbaḍt n Rustuv-Suzdal, ikk d anfruzzi n Rus-Kyiv. Tettyarar is tga adɣar n unmuggar n Yuri Dulguruki d Svyatuslav Ulguvitc. Ɣ wakud ann, tkka tt inn tga yat tɣrmt tamẓẓiyt illan ɣ iwtta n utaram n tnkaḍt. Tiwn bahra tugurt n Musku ɣ uzgn wis sin n tasut tis 12, tg ɣ isggʷasn n 1150 yan iɣrm ilan agadir, s ubnnu n igudar imzwura n ukrimlin. Ɣ wakud n untag n imnɣuln ɣ 1237-1238, tettyawrdal Musku tiɣrdin n urddal n Ryazan.
Agldun amzwaru n Musku iga t Danyal, iwis amaẓuẓ n Aliksandr Nifski. Ɣ usggʷas n 1263, tettyawfka as Musku tga yat "utcina" (akal ittkusan), isbidd gis yan ulabu n igldan n Rurik. Mqqar llan sin warratn ar yad sawaln f Mixayil Xurubrit s yism n "Mixayil n Musku" d mayad ɣ wammas n tasut tis 13, imil Danyal ad ittyawẓṛan is iga agldun amzwaru n Musku.
Tisuɣal
[ssnfl | Snfl asagm]- ↑ "Оценка численности постоянного населения по субъектам Российской Федерации". Federal State Statistics Service. Archived from the original on 1 September 2022. Retrieved 1 September 2022.
- ↑ Akishin, Alexander (17 August 2017). "A 3-Hour Commute: A Close Look At Moscow The Megapolis". Strelka Mag. Archived from the original on 17 April 2021. Retrieved 23 May 2020.
- ↑ "Major Agglomerations of the World - Population Statistics and Maps". Archived from the original on 7 July 2023. Retrieved 2 May 2023.
- ↑ "Russian Ministry of Culture official statistics". Archived from the original on 2 July 2015.
- ↑ "Russian Ministry of Culture official stats". Archived from the original on 2 July 2015. Retrieved 2 December 2015.
