Kliyupatra Tiss Sa
Tasna ad ur tetturna ɣ awd yan content usmil (taggayt) n tumayt. Iɣ as tufit, aws s urnnu nns ɣ ismiln afad ad tmun d wanaw nns ɣ yat tlgamt. |
| Cleopatra Tis Sat | |
|---|---|
| afgan | |
| Yamu ɣ | Marc Antoine et Cléopâtre, Three Beauties of the World |
| Anaw nɣ asrtu | unti |
| Tamazirt n tɣlant | royaume ptolémaïque |
| Ism s tutlayt taymmat | Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ |
| Ism amzwaru | Κλεοπάτρα |
| Titre de noblesse | Ifrɛunen |
| Asakud n tlalit | 13 Innayr 69 av. J.-C. |
| Ida n tlalit | Alexandrie |
| Assf n tmttant | 12 Ɣuct 30 av. J.-C. |
| Ida n tmttant | Alexandrie |
| Tamntilt n tmttant | suicide |
| Ma s immut | empoisonnement |
| Timḍlt | Alexandrie |
| Babas | Ptolémée XII |
| Mère | Cléopatre V Tryphaena |
| Aytmas d isttmas | Cléopâtre VI Tryphaena, Bérénice IV, Arsinoé IV, Ptolémée XIII, Ptolémée XIV |
| Asmun niɣ d Tasmunt | Ptolémée XIII, Ptolémée XIV, Marc Antoine |
| Partenaire de vie | Pompée le Jeune, Julius Qayser |
| Arraw | Ptolémée XV, Cléopâtre Séléné II, Alexandre Hélios, Ptolémée Philadelphe |
| Famille, dynastie ou maison noble | Lagides |
| Tutlayt taymmat | koinè |
| Tawuri d mad isala | souverain, monarque |
| Fonction | Ifrɛunen |
| Patient de | Olympos |
| Tagrumma taytnit | Diaspora grecque en Égypte |
| Participant à | banquet of Antony and Cleopatra |
| Idra ɣ umnzaɣ n | bataille d'Actium |
| Présent dans l'œuvre | Civilization VI, La Divine Comédie |
| Asra | Égypte gréco-romaine, époque hellénistique, Lagides, période ptolémaïque |
| Ittuglam ɣ usɣun | http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780195382075.001.0001/acref-9780195382075-e-0466?rskey=rry5UE&result=467, https://www.obalkyknih.cz/view_auth?auth_id=jn20000700908 |
Cleopatra (Tagrikt: Κλεοπάτρα Φιλοπάτωρ) 69 dat n tlalit - 10 ɣuct 30 dat n tlalit, tkka-tt-inn tga tgllidt n tgldiyt tabṭulimiyt n Miẓra. Nttat ad iggwran i tglda-nns.
Tkka-tt-inn tga yat zzɣ tmɣarin akkʷ dar illa waddur ɣ umzruy. Ism-nns ummid iga-t Cleopatra Tis Sat Thea Philopator. Nttat ad igan tanggarut n yigllidn n tdinastiyt nɣ d tawja tagldant n Ifrɛunn Ibṭulimiyn lli d yumẓn tanbbaḍt n Miẓra ḍarat tmttant n Alexander Axatar. Lliɣ tmmut nttat, taɣul Miẓra tga yat tmnaḍt igan taṛumit ddu yism n Aegyptus.
Aɣbalu agjdan n tudrt-nns ikka-d arratn n Plutarch; "tudrt n Antony", illan s mnnawt tsuɣilin. "Antony d Cleopatra", ad tt-igan d yat tatradijt bahra ittyawssann dar William Shakespeare, da ttinin mas tettyura gr yisggʷasn n 1603 d 1607. "Printed" tikklt tamzwarut ɣ 1623. Cleopatra, tga mmu yiẓuran mmrksnin gr wagrikn d yimiṣriyn.
Tudrt n Cleopatra
[ssnfl | Snfl asagm]Cleopatra, tlul-d ɣ ammas n Tskandariyt, tamaẓunt n Miẓra ɣ akud-ann. Lliɣ tt-inn dars tkka 18 usggʷas, babas lli igan agllid, immut. Taɣul nttat d gʷmas Ptolemy wis kraḍ d mraw, gan inmɣurn n Miẓra. Tkka-tt-inn nttat tga tagllidt, ig gʷmas agllid. Gʷmas ɣ akud-ann ḥra iṭṭaf 10 usggʷas, ay isnamkn mas d nttat ad igan tanbbaḍt n tidt.