Kurya n iẓẓlmḍ
| Kurya n iẓẓlmḍ | |
|---|---|
| awank ilan abaḍ, timizar, république populaire, Royaume ermite, État paria | |
| Yamu ɣ | Asie de l'Est |
| Asakud n ussrsl nɣ isllwi | 9 Cutambir 1948 |
| Ism amaddud | 조선민주주의인민공화국 |
| Ism ɣ tutlayt taẓuṛant | 조선민주주의인민공화국 |
| Personne clé | Virgil Griffith |
| Fonction à la tête de l'organisation | secrétaire général du parti du travail de Corée |
| Tutlayt tamaddut | langue standard de la Corée du Nord, coréen |
| Hymne | Chant patriotique |
| Culture | culture en Corée du Nord |
| Tamnẓawt | Asya |
| Tamazirt | Kurya n iẓẓlmḍ |
| Tamaẓunt | Pyongyang |
| Agmmaḍ akudan | UTC+09:00, Asie/Pyongyang |
| Baigné par | mer Jaune, mer du Japon |
| Asdɣr ajɣrafi | péninsule de Corée |
| Ismlan ijɣrafiyn | 40°0′0″N 127°0′0″E |
| Coordonnées du point le plus à l'est | 42°17′26″N 130°41′51″E |
| Coordonnées du point le plus au nord | 43°0′0″N 129°55′48″E |
| Coordonnées du point le plus au sud | 37°40′24″N 125°20′29″E |
| Coordonnées du point le plus à l'ouest | 39°54′24″N 124°19′3″E |
| Ida akkʷ yattuyn | mont Paektu |
| Ida akkʷ izdrn | mer du Japon |
| Fonction occupée par le chef d'État | chef suprême de la Corée du Nord |
| Ixf n uwank | Kim Jong-un |
| Poste occupé par le chef de l'exécutif | Premier ministre de Corée du Nord |
| Représentant ou représentante du parti | Kim Jong-un |
| Chef ou cheffe de l'exécutif | Pak Thae-song |
| Tanbaḍt tamzzgart | Gouvernement de la Corée du Nord |
| Assemblée délibérante | Assemblée populaire suprême |
| Lbank anammas | Banque centrale de la République populaire démocratique de Corée |
| Jour férié | Jour de la fondation de la République |
| Adrim | won nord-coréen |
| Idra iwtta d | Kurya n iffus, Rusya, Ccinwa |
| Conduite à | droite |
| Prise électrique | NEMA 1-15, Europlug, Schuko |
| Remplace | Comité populaire provisoire pour la Corée du Nord, Corée |
| Tutlayt ittusmrasn | coréen |
| Événement clé | guerre de Corée |
| Discipline dont c'est l'objet | études sur la Corée du Nord |
| Hashtag | Nordkorea, northkorea |
| Domaine internet | .kp |
| Texte régulateur | Constitution de la Corée du Nord |
| Acnyal | drapeau de la Corée du Nord |
| Blasonnement | armoiries de la Corée du Nord |
| Géographie | géographie de la Corée du Nord |
| Caractérisé par | pays non démocratique |
| Histoire | histoire de la Corée du Nord |
| Commune/aire urbaine la plus peuplée | Pyongyang |
| Sens de circulation des trains | gauche |
| Bibliographie | bibliography of North Korea |
| Économie du sujet | économie de la Corée du Nord |
| Démographie du sujet | démographie de la Corée du Nord |
| Code pays pour mobile | 467 |
| Indicatif téléphonique national | +850 |
| Préfixe interurbain | 0 |
| Préfixe pays GS1 | 867 |
| Plaque d'immatriculation | KP |
| Chiffres d'identification maritimes | 445 |
| Caractère Unicode | 🇰🇵 |
| Catégorie pour cartes géographiques | Category:Maps of North Korea |
![]() | |
Kurya n Izzlmḍ s ism nns igan amaddud Tagduda Tanjmawt n mddn n Kurya. Tga yat tmazirt illan ɣ Wasya n usammr. Tumẓ azgn aẓlmaḍ n Tgzirt n Kurya, tsɣummr Ccinwa d Rusya mayann ɣ tsga nns n iẓẓlmḍ ɣilli ɣ zrayn isaffn n Yalu (Amnuk) d Tumn, Kurya n Iffus ɣ iffus nns ibḍu tnt iɣrɣr war amrig n Kurya.
Iwtta itaramn n tmazirt iga tn Ill Awraɣ, izdma iwtta n usammr iga tn Ill n Jabun. Kurya n Izzlmḍ, zun d nit takniwt nns n iffus, ar tettini mas d nttat ad igan tanbaḍt da issugrn d xtalli igan waẓ i tgzirt akkʷ d tgzirin llanin tama nns. Byungyan ad igan tamaẓunt nns d tɣrmt nns mqqurt.
Kurya n Izzlmḍ tga yat tnbaḍt tanayant tadiktaturt kra illan ar ittsutul f twja n Kim. Tanmila n Amnisti ar tettini is d tamazirt ad ad dar akkʷ ixʷcn uzmmim n izrfan n ufgan sul uggar n tmizar yaḍnin n umaḍal.
S umaddud, Kurya n Izzlmḍ tga "tagduda tanamunt idrfin" ɣ ar ittili ufran adimuqrati; macc, ɣwilli ttmnadnin ɣayad sɣ bṛṛa ar ttinin is d ufran ad iga amrkkʷid, tettgli yad tyafut nns s yat tɣarast irwasn xtalli n tamunt Tasubyant.
Akabaṛ n itrrasn n Kurya ad igan akabaṛ da ittnbaḍn ɣ Kurya n izzlmḍ. Sɣ dar imnni wis kṛaḍ n udustur, taydyulujit n uwank tbidd f Ukimilsungism d ukimjongilism.
Tiyafutin nna nyafnin gant win uwank s izɣiwn n tsbbabt da issftu uwank s ixf nns niɣ d s urtan n tgrgurt. Tuggt n tnufa zun d tasnijjit, tiɣri, tazdduɣt, d usnulfu n utci, saw tsnil asn tnbaḍt niɣ ar tnt tsala nttat nit.
Kurya n Iẓẓlmḍ tḍfaṛ tasrtit n "Sungun" nɣ tin "tsrdast ad izwurn". Tasrtit ad ar tsrus ɣ udɣar izwurn tasrdast n mddn n Kurya. Tili dars tacrcamt taɣʷrmyant. Tasrdast nns imṛcn gis 1.28 mlyun n utrras, tg tis kkuẓt ɣ umaḍal s tiddi nns.
Kurya n iẓẓlmḍ tkcm ɣ gr tamttiwin munnin ɣ 1991. Tmun ula d umussu n ɣwilli ur ar ttittinin, G77, d Unmuggar asgawan n ASEAN.
