Usman (Tarabbut)
|
Tarabbut n Usman tga yat ɣ trubba timzwura ɣ tizi yan wanaw n umarg d uẓawan amaziɣ atrar. Anaw ad ibna f imassn imaynutn, macc ur rad iẓu d umarg aqqbur mqqar t ur irwas.
Talalit[ssnfl | Snfl asagm]
Tra tarabbut Talalit nns isggasn 1970 lli baḥra ituyssan s wufuɣ n ufgan zɣ lhul n lɣerrat nɣ d lbarud. Immiqqir d tizi n tgrawla n ufgan mad t ittkrafn d mad t izmun. Ɣik ann ad tga tmazirt n lmɣrib ɣ isggʷasn n 1960.
Amzruy[ssnfl | Snfl asagm]
Lliɣ ssyafan imslayn n Ugraw Lmrruk x Icnubuccn d Isnifilen n Tussna (ALIIT) (Amrec) mas ad iqqan ad snnulfun imassen n twuri nesn, swingmn ad skrn yat trabbut n uzawan.
Tarabbut Yay[ssnfl | Snfl asagm]
ΓU Uzwaru rad tyawskar yat taymunt ɣ illa Ali Mumen d Brahim Midêran. Taymunt ad n uzawan ad ifkan tarabbut n Yah.
Ar aseggwas n 1974, ttuskar Yah tsat ar teskar iwizen nes zwarnin gh timeghriwin, ar tawes ɣ twuriwin yâḍen zun d tin imḥdarn, ar gisn ttals i urarn iqburn.
Iwiz nnes mqquren[ssnfl | Snfl asagm]
Ass n 29 mars gh useggwas n 1975 ad tesker trabbut ad iwiz nnes mqquren gh Rbât gh usays n Muhammad wis Semmus.
Tarabbut n Usman[ssnfl | Snfl asagm]
lligh izri umussu yad issusm imasayen n tamsmunt, swingem ad sbdeln assaɣ i trabbut tasid yan wassaΓ ilan tamatart. Mkan af as gan Usman lli irzzan talest n yiḍ. Tlal trabbut lligh llan ɣ akudan sdîs inazurn : Ɛmmuri Mbark, SAid BijAaden, Sàid Butrufin, Belàid Leàkkaf, Tariq Lemàrufi d lyazid Lqurfi.
Amuddu amzwaru[ssnfl | Snfl asagm]
ɣ usggwas n 1977 ussan n 5 d 6 ɣ w-ayur n brayr rat tayl usman s tmazirt n fransa, bac attawz asens amzwaru ɣ lulambiyad n Bariz. Amuddu yad li rast ismmiqqirn di i mrrukay n t mazirt nfransa. li baḥra yaɣ irifi nu amarg amrruki, baḥra yak gis win iclḥay nsus.
Tamdazt[ssnfl | Snfl asagm]
Lligh tesmed trabbut, tamêz abrid ad tefka yan udem yâden i uzâwan amazigh. Gh umezwaru, timedyazin lli ttirir gant timaynutin, gant tin imedyazen lli isaten ar ttaran amarg yâden, amarg n tirra zund igellin Ali Azayku, d igellin n Gw Ugectim, d axyat, d Mustawi. ɣ mnid yâden, Usman ur ar ttiriren ghas s teclhîyt, uraren kran n igezzumen s trifiyt d tmazight n Atlas. Ran s uya ad rêzen iwetta nger tantaliwin n wawal amazigh. Mekli dagh ssekcmen imassen imaynuten fken yan udem yâden i tiyyat timazighin.
Lligh d sul ur mcuckin imeslayen n tarbbut d kra gh imasayen n Agraw lligh tlul, tebdâ trabbut. Dârt uya, llan willi gisen lâh ilin kra gh inazûren lli idêfren agharas nnes zun d Leàmmuri Mbark d Belàid Leàkkaf.