Tasga n Sus-Masst
Hann tasna n tsga ad tga xta ! Amma tasna isawaln f adɣar amzray d tamazirt n Sus xtad ad-t igan.
Tasga n Sus-Masst | |
---|---|
سوس ماسة ⵜⴰⵙⴳⴰ ⵏ ⵙⵓⵙ ⵎⴰⵙⵙⴰ | |
Tamssugurt | |
Tamaẓunt | Agadir |
Tarakalt | |
![]() | |
Tajumma | 53789 km² |
Iwtta d | Tasga n Glmim-Asif Nun, Tasga n Mrrakc-Asfi d Tasga n Dṛɛa-Tafilalt |
Tadimugṛafit | |
Imzdaɣ | 2 676 847 imezdaɣ. (2014) |
Isallen yadn | |
Akud adigan | AMS+01:00 |
soussmassa.ma… |
Sus-Masst (s tifinaɣ: ⵙⵓⵙ-ⵎⴰⵙⵙⵜ, s Tɛṛabt: سوس ماسة) tga yat tsga zɣ tsgiwin n Lmrruk ittuskarn ɣ usggas n 2015, lliɣ krin uṭṭun n tasgiwin zɣ 16 ar 12.[1] Tasga ad ad illan ɣ tuẓẓumt n tmazirt, tamaẓunt nns tga-tt tmdint n Ugadir. Zɣ timdinin lli gis illan ar nttafa Ayt Mllul, Inzggan, Taliwin, Tarudant, Tafrawt, Tiznit, Ayt Baha ...
Ar ilkkm uṭṭun n imzdaɣn n tsga-ad ɣ usiḍn n usggʷas n 2014 kra n 2,676,847 n middn[2], tajumma nns 53,789 km²[3].
Imzdaɣn s timnaḍin[ssnfl | Snfl asagm]
Imzdaɣn ɣ timnaḍin n tsga[ssnfl | Snfl asagm]
Ar aɣ tmmal taflwit ad umḍan n imzdaɣn ɣ kraygat tamnaḍt n tsga[2]:
Timnaḍin nɣ timnbaḍin | Mnck n takatin | Mnck n imzdaɣ |
---|---|---|
Agadir-Idawtanan | 143,752 | 600,599 |
Inzggan-Ayt Mllul | 124,340 | 541,118 |
Actukn-Ayt Baha | 88,732 | 371,102 |
Tarudant | 171,186 | 838,820 |
Ṭaṭa | 22,359 | 117,841 |
Tiznit | 51,142 | 207,367 |
Tasga n Sus-Massa | 601,511 | 2,676,847 |
Tamhazt n mnck n imzdaɣn[ssnfl | Snfl asagm]
Ar aɣ-tmmal taflwit-ad tamhazt n umḍan n imzdaɣ ɣ tsga:
1994 | 2004 | 2014 (Tagzzumt tamaynut) | |||
---|---|---|---|---|---|
2 635 522 | 3 113 653 | 2 676 847 | |||
1994, 2004 d 2014: asiḍn amaddud n tmazirt. |
Tarakalt d unzwi[ssnfl | Snfl asagm]
Teṭṭaf tsga n Sus-Masst iwtta d tsga n Mṛṛakc-Asfi ɣ ugafa, d tsga n Glmim-Asif Nun ɣ unẓul, d tsga n Dṛɛa-Tafilalt ɣ ugmuḍ, amma ɣ utaram ar taggʷ f ugaraw anaṭlas. Tasga-ad gis kigan n timẓlay tirakaln zun d idrarn n waṭlas mqqurn (Adrar n dern) d wad imẓẓiyn d idrarn n Bani d Warkziz lli gis izrayn, gis ula afa n idrarn n tfriqt ugafa ad t-igan d adrar n tubqal, yili gis asif n Sus lli d izrin f uzaɣar n Sus imqqurn, d asif n Massa ula ntta d wiyyaḍ. Tettussan Sus Masst s taganin n trganin lli gis illan, d taganin lli illan ɣ tsga-ad lkmn ar 19% ɣ taganin n tmazirt n Lmɣrib. Tajumma n tsga tlkm ar 53,789 km².[4] Anzwi n tsga iḥma ɣ ugnz macc iga ɛadi ɣ taman yill, ur aɣ bdda iṭṭar unẓaṛ ɣ tsga-ad. Kra n twal ar ikkat tuqqurt nɣ d azaɣ lli iẓḍaṛ ad ilkm azmz-nns ar sin isggʷasn. Taflwit ad illan ddaw-as ar takka umlan f tirɣi nɣ d lḥma d uṣmmiḍ ɣ tmdint n Agadir da igan tamaẓunt n tsga.
Ayyur | Innayr | Fibrayr | Mars | Abril | Mayu | Yunyu | Yulyu | Ɣuct | Cutambir | Uctubr | Nuwanbir | Dujanbir |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Aklis n lḥma | 32 | 31 | 36 | 39 | 45 | 46 | 49 | 48 | 45 | 39 | 37 | 32 |
Aklis n uṣmmiḍ | -2 | 3 | 5 | 7 | 9 | 10 | 12 | 13 | 8 | 5 | 2 | 0 |
Tuṣkiwt tanaddaw[ssnfl | Snfl asagm]

Azagʷz agraɣlan n Ugadir (Azagʷz n Lmasira n Umgadir) iga yan uzagʷz illan ɣ tmdint tamɣribit n ugadir d nttan ay'swurrin ɣ tsga n Sus-Masst. Yaggug azagʷz ad f tuẓẓumt n tmdint f 20 kilomitr (taman Tmsiya), yaẓ i ubrid anamur 10. Iga azagʷz wis-kraḍ da akk imqqurn ɣ tmazirt n Lmɣrib zɣ nnaḥit n inmudda. Ittuyṛẓam ɣ usggʷas n 1991 d iẓḍar ad yasi 3 id mlyun n inmudda[5].
Tasga-ad yan ubrbrid ka gis izrayn ad-t igan d ubrbrid n Tigmmi tumlult-Agadir. Ibridn inamurn lli illan ɣ tsga gan tn: Abrid anamur 1, Abrid anamur 7, Abrid anamur 10, Abrid anamur 11, Abrid anamur 17.[6]
Abaraz mqqurn n Adrar (Abaraz mqqurn n Ugadir) ay'gan abaraz n tkurt n uḍar nna illan ɣ tmdint n Ugadir, nnuṛẓmn iggura nɣ d iflwan nns ass n 11 n wayyur wis-mraw n usggʷas n 2013. Illa ubaraz ad ɣ wayda n tamawast n tiɛɛurma d tunnunt d tbidd f uswurri nns tamssurt tanamurt n usnulfu d uswuddu n ibarazn (SONARGES). Ar isbrrak ɣilad ubaraz ad timnyugarin n trabbut n Talḥasant n Ugadir, d lbɛḍ n twal tin Ulampik Dcayra.
Tadamsa[ssnfl | Snfl asagm]
Tafllaḥt[ssnfl | Snfl asagm]
Tasga n Sus-Masst ad igan tasga tamzwarut ɣ usifḍ n tismmamin (llimun, d lmanḍaṛin, d navil d lḥamḍ) d lbawakir gr tsgiwin n Lmɣrib kullu-tn.[7] 85% n lbawakir d 65% n tismmamin d 15% n ukfay d aylli t-id-iwalan d 86% n iyafutn n wargan lli issifiḍ Lmɣrib s brra ar ttackan zɣ tsga n Sus-Masst, gis 650.000 ṭunn n tismmamin d 1.2 id mlyun ṭunn n icakan (lxḍʷṛt) nna tsifiḍ, nna gis illan ula tamaḍact d taxsayt d bṭaṭa d uẓalim. Illan ɣ Sus-Masst uggar n 5.371.000 hiktar n wakal d tiɣula igan i tfllaḥt, 475.000 hiktar ka s swurrin middn d 158.433 ka ad as ittuskar yigm. Afars amsmun n tismmamin ilkm ar 700.000 ṭonn d 1.665.000 ṭonn n lxḍʷṛt d 28.086 n tifiyi tazggʷɣt d 223.5 id mlyun iṭṛu n ukfay, ɣayad kullut ɣ 33 wass n twuri.[7] Illa ɣ tsga n Sus-Masst 180 kilomiṭṛ n yill, nna d ittusafaḍn iyafutn nns 137.830 ṭunn, ar ittawi 1450 aɣrrabu abldi d 465 asaḥili d 223 n yill agafay. Ar tssufḍ tsga n Sus-Masst waḥdut 50% n iyafutn tylant ɣ tizznbilin n Lmɣrib, ar swurrin ɣ yigr ad 490.000 n yan zɣ tmazirt kullut, 72.000 gisn ad t-igan tarwa n tsga.[7]

Tamguri[ssnfl | Snfl asagm]


Ɣ tsga n Sus-Masst 440 ifrdas imgurann, tugt nns imma tzdi d tirmt nɣ d timttawin tikimiyn nɣ d lbni n lbaṭwaṛ. Ɣ tmdint n ugadir illa yan udɣar ilelli (aḥuṛṛi) ibdan tawuri nns ɣ usggʷas n 2019 s 64 hiktar,[7] d ar ttinin mas tẓḍaṛ ad tlkm 300 hiktar ɣ yimal. Llan daɣ idɣarn imgurann yaḍnin ɣ Anẓa d Tasila d Wlad tayma d Sidi Bibi d Tiznit d Tarudant d Inzggan. Illa udɣar alujistik yan ɣ Ayt Mllul wayya ɣ Tagadirt.[7] Tasga-ad gis Tiknupark d tamdint n usllwu iwalan i tasdawit n Ibnu Zuhṛ. Teṭṭaf tamguri tabldit yat tilalt bahra istawhman, acku ixdm gis 40.000 yan d ar tssifiḍ 15 id mlyun n ddrhm. Llan 5 n wammasn n usmuttg azzulan d 120 n tmyawasin n tamguri tabldit nna itɛdaln yilm d ttub d ukccuḍ d tizuzaf d ufrur d ɣaylli n tẓṛbay d idukan d kra kullu. Zɣ wanawn n tamguri tabldit nna s bahra tettussan tsga-ad tlla tamguri n idukan d taẓṛbit tawawzgitit d tiẓṛẓay.
Tamallayt[ssnfl | Snfl asagm]

Tasga n Sus-Masst ar sis tackan uggar n mlyun n imlulluyn ɣ usggʷas, nna d gis izzrayn 5 id mlyun n yiḍan (amagut n diyiḍ) ɣ tamuttrt ɣ 31 tassutin tqriban. Igr ad ar gis swuruyn uggar n 120.000 n yan d ar iskcam i tsga 20 id mlyar n ddrhm kraygat asggʷas. Tamallayt tagnsant tɣʷi gis 43% d ɣaylli iɣaman gan imlulluyn id ittackan zɣ Fransa (21%), Lalman (14.5%), Nngliz (12%) d Hulanḍa (2%). Illa kigan mad ittyuskarn ɣ tsga n Sus-Masst, zun d ad tftut ad tbḥḥrt ɣ Ugadir, Imswan, Taɣazut nɣ d Tamri. Tamallayt n idrarn swa ucffal nɣ d s lppikalat. Tamallayt tadlsant ɣ Tarudant, Tiznit d Tafrawt, tiggit n izaɣarn n Ṭaṭa lli bahra iqburn. Aradab ɣ yill nɣ d tawada ɣ ammas n Sus-Masst[7]. Imlulluyn lli d-ittackan s Sus-Masst ẓḍarn ad aggʷn f ugadaz n Lḥdd, tasnniɣt tamaziɣt, Marina, Agadir Uflla, lpark lli n ttamasiḥ nɣ d lpark n ḍufan n Ugadir, Igudar n Wactukn-Ayt Baha, Asif n Paradiz ɣ Immuzzar Idawtanan, iɣʷrban n Tarudant, igʷjjifn n Tiyut, Zzawaya d iɣrman iqburn, nnuqac iqburn d ifran n Ṭaṭa d iẓṛan iẓṛwaln n Tafrawt.
Timnaḍin nns[ssnfl | Snfl asagm]
- Tamnbaḍt n Agadir-Idawtanan
- Tamnbaḍt n Inzggan-Ayt Mllul
- Tamnaḍt n Actukn-Ayt Baha
- Tamnaḍt n Tarudant
- Tamnaḍt n Ṭaṭa
- Tamnaḍt n Tiznit
Ẓr uggar[ssnfl | Snfl asagm]
- ↑ ( fr ) Le Maroc compte désormais 12 régions - L'ECONOMISTE
- ↑ 2,0 et 2,1 Tizlit tamaddudt - uṭṭun 6354 n wass 23 n cutanbir 2015 - tasna tis-3.
- ↑ Liste de toutes les régions du Maroc - Sport-histoire.fr
- ↑ Tadwayrit n tfllaḥt n tsga n Sus Masst
- ↑ Flightsfrom.com - Azagz n Ugadir.
- ↑ Tizlit tamaddudt - uṭṭun 6677 n wass 28 n may 2015 - tasna tis-22-23-25.
- ↑ 7,0 7,1 7,2 7,3 7,4 et 7,5 Tasga n Sus Massa s izwiln - Soussmassa.ma [PDF]
Ɣaylli sis izdin[ssnfl | Snfl asagm]
![]() |
Amgrad ad izdin d Lmɣrib iga amud, imẓẓiy ka sul. Aws Wikipidya s usnfl nns, tssimɣurt t. |