Tutlayt Tuẓẓungiyya

Zɣ Wikipedia
Aller à la navigation Aller à la recherche

Taẓnagt (ismiman: Taẓẓungiyyaāwӓy ən uẓ̄nӓgӓn[2]) tga yat tutlayt tamaziɣt lli s sawaln ɣ unẓul-utrim n Muritanya d ugafa n Sinigal, tg yat tutlayt yaẓn i unɣubu acku uṭṭun n middn sis isawaln ur yugr 200 ɣ 2013[3]. Tkka tt inn zikk ar tettusawal ɣ tmazirt n Muriṭanya (Cngiṭ) aylliɣ d kcmn isrɣinen (iɛrabn) n "Banu maɛqil" nnrun ɣ yan umsnɣa ism nns "Car Buba" ɣ usggʷas n 1644, tbdu ilmma ar tkrri.

Willi fllas yuran[ssnfl | Snfl asagm]

  • Al-Chennafi M. & Norris H. T., "How the Hassaniyya vernacular of Mauritania supplanted Zenaga" - The Maghreb-Review 76 (5-6), 1981. pp : 77-78.
  • Basset, André. 1933b. 'Note sur les parlers zenaga'. In Bull. Com. et. hist. sc. A.O.F., 319-32.
  • Basset, René. 1909. Mission au Senegal. Bulletin de correspondance africaine 39. Paris: Leroux.
  • Cohen, David & Catherine Taine-Cheikh. 2000. "À propos du zénaga. Vocalisme et morphologie verbale en berbère". Bulletin de la Société de linguistique de Paris XCV/1, pp. 267-319.
  • Dubié, P. (1940). "L'îlot berbérophone de Mauritanie", Bull. IFAN, 2, 315-325.
  • Faidherbe, Louis L. 1877. Le Zénaga des tribus Senegalaises. Paris. Testo in pdf (sito BNF di Parigi)
  • Kossmann, Maarten. 2001. "L’origine du vocalisme en zénaga de Mauritanie", in: Ibriszimow, Dymitr & Rainer Vossen (eds.). Etudes berbères. Actes du « 1. *Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie » (Frankfurter Afrikanistische Blätter, 13.), Köln : Rüdiger Köppe, pp. 83-95
  • Kossmann, Maarten. 2001. "The Origin of the Glottal Stop in Zenaga and its Reflexes in the other Berber Languages". Afrika und Übersee 84, pp. 61-100.
  • Masqueray, Emile. 1879. "Comparaison d’un vocabulaire des Zenaga avec les vocabulaires correspondants des dialectes Chawia et des Beni Mzab". Archives des missions scientifiques et litteraires 3/5: 473-533.
  • Naït-Zerrad, Kamal. 2004. Linguistique berbère et applications, Paris, L'Harmattan. (ISBN 2-7475-7263-3)
  • Nicholas, Francis. 1953. La langue berbère de Mauritanie, Dakar, mémoire de l'IFAN, n° 33.
  • Taine-Cheikh, Catherine. 1999. "Le zénaga de Mauritanie à la lumière du berbère commun", in: Lamberti, Marcello & Livia Tonelli (éds.). Afroasiatica Tergestina. Papers from the 9th Italian Meeting of Afro-Asiatic (Hamito-Semitic) Linguistics, Trieste, April 23-24, 1998 - Contributi presentati al 9º Incontro di Linguistica Afroasiatica (Camito-Semitica), Trieste, 23-24 aprile 1998. Padova: UNIPRESS, pp. 299-324 (ISBN 88-8098-107-2).
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2002. "Morphologie et morphogenèse des diminutifs en zénaga (berbère de Mauritanie)", in: Nait-Zerrad, Kamal (éd.). Articles de linguistique berbère. Mémorial Werner Vycichl. Paris : L'Harmattan, pp. 427-454 (ISBN 2-7475-2706-9)
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2003. "L'adjectif et la conjugation suffixale en berbère", in: Lentin, Jérôme & Antoine Lonnet (eds.), Mélanges David Cohen. Études sur le langage, les langues, les dialectes, les littératures, offertes par ses élèves, ses collègues, ses amis. Paris : Maisonneuve & Larose, pp. 661-674 (ISBN 2-7068-1674-0)
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2004. "Les verbes à finale laryngale en zénaga", in: Nait-Zerrad, Kamal, Rainer Vossen & Dymitr Ibriszimow (eds.). Nouvelles études berbères. Le verbe et autres articles. Actes du “2. Bayreuth-Frankfurter Kolloquium zur Berberologie”. Köln: Rüdiger Köppe Verlag, pp. 171-190 (ISBN 3-89645-387-4)
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2008. Dictionnaire zénaga-français Köln: Rüdiger Köppe Verlag (ISBN 978-3-89645-399-0)
  • Taine-Cheikh, Catherine. 2009. "L'aoriste en zénaga", in: Chaker, S., A. Mettouchi & G. Philippson (eds.). Études de phonétique et linguistique berbères. Hommage à Naïma Louali (1961-2005), Louvain: Peeters, pp. 243-261 (ISBN 978-90-429-2246-4)

Isaɣuln[ssnfl | Snfl asagm]

  1. Hammarström, Harald; Forkel, Robert; Haspelmath, Martin, eds (2017). "Tutlayt Tuẓẓungiyya". Glottolog 3.0. Jena, Germany: Max Planck Institute for the Science of Human History. http://glottolog.org/resource/languoid/id/zena1248. 
  2. Catherine Taine-Cheikh. Dictionnaire français–zénaga (berbère de Mauritanie) : Avec renvois au classement par racines du Dictionnaire zénaga–français. Rüdiger Köppe Verlag, 326 p., 2010, Berber Studies vol. 27, Harry Stroomer.
  3. https://www.ethnologue.com/language/zen
Tutlayin Timaziɣin
Tutlayin Amzray Tamaziɣt taqburt†,LB
Gwanc Tagwancit
Agmuḍ Tawilant · Tasuknit · Taɣdimst · Tazrgt · Tanfust · Tasiwit
Agafa Tajnat Aṭlas Anammas AgmuḍanSṬ (Ayt Sɣruccn · Ayt Warayn) · Tanzruft Tagafayt (Tagurart · Tumẓabt · Tamaziɣt n unẓul n Wahran d Figig · Tidiklt · Tuwat · Tugurt · Tagargrnt) · Tarifit · Tijanatin tigmmuḍanin n Lmɣrib · Ayt Iznasn · Ayt Snus · Tacawit · Tazwarit TatunsitSG (Tajṛbit · Tamaziɣt n Maṭmaṭa · Tasndit · Tawilult) · Tutrimt Tadzayrit (Taclfit · Tacnwit)
Ur igin tijanatin Tamaziɣt n waṭlas (Aṭlas Anammas · Llisan Al-ɣarbi · Taɣumarit · Taṣnhajit n Srayr · Taclḥiyt) · Taqbaylit
Tinawayin Tamaziɣt Tanawayt Tamɣribit · Tamaziɣt Tanawayt Tadzayrit
Twarg Tamahaq · Tamacq · Tawllammt · Tayart
Anẓul Utrim Tatsrrt · Tuẓẓungiyya
Agmmay Agmmay n Tifinaɣ · Agmmay Alatin · Agʷmmay Amaziɣ Aɛṛab · Tirra taɛibrit
Timrsal Unbiḍ AAAL (Dzayr) · SNM (Dzayr) · SGSM (Lmɣrib) · DNAFLA (Mali) · CRB (Fransa)
Ur gin unbiḍ Agraw imaziɣn (GM) · Agraw Amaḍlan Amaziɣ (GMM)
SG Ar tzray s ugmuḍan· SṬ Ar tzray s Waṭlas · Tutlayt inɣuban · LB Tettyalsbna
Amnni ad iga amud izdin d Tutlayin, isul imẓẓiy. Aws i Wikipidya s usnfl nns, tssimɣurt t.